Några få förunnade har redan fått uppleva det, om än bara för en dag. Det var 10 grader varmt i Västra Götaland redan i Februari. Idag var det i många län ännu varmare. Återigen infinner sig känslan som endast kan upplevas såhär tidigt på året. Känslan som de allra flesta med motorcykel kan relatera till. En av de absolut starkaste känslorna du kan uppleva som människa.
Våren – MCn vill ut på grönbete
Vägarna torkar upp, solen känns varm för första gången i år, temperaturen stiger över 10-strecket och fåglarna skriker efter en partner. Även om du inte har möjlighet att gå ut, så går du ut. Bara för att bekräfta, det är MC-väder!
Första åket för säsongen ligger inom räckhåll. Blicken blir stirrig, hjärnaktiviteten når årshögsta och samtliga dagsplaner prioriteras bort. Euforin som uppstår med vetskapen om att du har en motorcykel i garaget som du under en hel vinter torrbrutit på, provstartat flertalet gånger, tvättat mer än nödvändigt, polerat tills fingrarna blir blanka och monterat dit nya snygga mc-tillbehör. Allt för att skicket skall vara på topp när dagar som dessa kommer.
Denna genuina livskvalitet som uppstår kan endast jämföras med en händelse som ofta sker ganska nära inpå.
Första gången man ser gatsoparbilen! Allas vår frälsare, som inte bara är ett STENsäkert vårtecken utan som också skonar oss från det förrädiska lösgruset som ligger i överflöd i vad som kan uppfattas som varje kurva. Ni som bor i villaområden vet precis vad jag pratar om.
Varje år hör vi nya historier om hur någon (oftast lite ringrostig) är för ivrig på rullen och marksyningen är ett faktum. I dessa lägen är kraschpuckar och motorskydd din bästa vän. Småsten är inte snällt mot dina plast och motorkåpor även om du lägger dig i krypfart.
Jag har i tidigare inlägg nämnt om hur dagar som dessa är om man sitter hojlös. Känslan blir omvänd till ett rent helvette.
Fågelkvittret sticker i öronen, solen bländar dig, du vet inte om du skall behålla vinterjackan på eller av, det blir svettigt och vägarna dammar något djävulskt. Du går med kisande ögon och ångesten smyger sig på.
I ett sånt läge kan man ju iallafall försöka vara positiv och veva ner rutan på bilen…
En enorm väntan är över. Snart åker vi hoj på varma vägar igen.
